Tillbaka

Vattenskidsektionens syn på organisationskommitténs förslag

Då vi i vattenskidsektionen så dåligt känner till SSS organisation i stort avstår vi från att komma med synpunkter på verksamheten utanför vår egen sektion. Vi redovisar dels några tankar inför framtiden samt några farhågor vi känner.

Organisationen med egen ekonomi och förvaltning är en förutsättning då vi hanterar mycket pengar inför våra båtbyten. Vi har under alla år även skött anläggningen på Vedön med alla dess kostnader utan nämnvärda bidrag från huvudstyrelsen. Detta har dock gjort att vi än en gång tvingats skjuta investeringen på el till klubbstugan på framtiden, då vi inte vet om vi orkar med de fasta kostnader det för med sig. Vi ser det som ett rättvisekrav att alla kostnader för driften av SSS anläggningar bestrides av densamme. Vi i sektionen tar de kostnader för investeringar som återstår då vi efter sedvanligt budgetarbete erhållit centrala medel för detta. Vi förutsätter att alla sektioner i framtiden behandlas lika och att hänsyn då tas till tidigare års tilldelningar av medel. Detta tillsammans med en årlig översyn av verksamheter och engagemang i sektionerna skall styra penningtilldelningen. OBS: det behöver inte betyda att liten verksamhet skall betyda liten tilldelning av pengar utan kanske kan vara ett tecken på att det saknas just pengar. En farhåga här gäller att om vi får hjälp med driften kommer kanske frågan om att alla skall ha full tillgång till vår anläggning att än en gång väckas Vi tycker att alla i dag har det, när vi i sektionen är där. Att vi inte vill släppa till nycklar hur som helst har att göra med de värden i form av båt, bränsle och övrig utrustning som förvaras där. Långt ifrån alla i sektionen har nycklar dit utan de fördelas till de aktiva som mest nyttjar anläggningen. Utomhus har självklart alla sällskapets medlemmar full tillgång till anläggningen vid alla tillfällen, i dag underlättat av att vi får hjälp med att frakta bort sopor och latrin från ön av SSS personal.

Vi hoppas att de avtal om sponsring vi står i begrepp att teckna skall kunna innehålla klausul om att en viss del av sponsorbeloppet skall kunna destineras till bränsle till dragbåten. Dessa pengar skall i sin tur öronmärkas för dels nya åkare som vill prova på och dels delas ut till de åkare som varit aktiva under året före. Beroende på sponsorpengar och eget engagemang kan man alltså (förhoppningsvis) hålla nere sina träningskostnader. Pengar vi tar in på företagsengagemang berörs inte av detta utan skall som tidigare gå till nyinvesteringar.

Anläggningen på vattnet, dvs slalombana och hoppbana är en svår nöt att knäcka. Vi har bekymmer med både svall av passerande båtar och av vågor vid vissa vindriktningar. Stor hjälp till att komma till rätta med detta var när vi kunde lägga ut en vågbrytare mot Långdraget, vi hoppas att vi med information till övriga medlemmar i sällskapet skall kunna få gehör för vår önskan om hänsyn vid passage av Vedön. Banorna som sådana håller hög klass i övrigt när det gäller mått och tillgänglighet.

Frågan om en gemensam idrottskonsulent är svår, om man ser till de tre idrotter som finns i SSS är den enda gemensamma nämnaren vatten. Vi tror att kunna föra dessa tre så olika idrotter framåt och hålla i nödvändiga kontakter blir övermäktigt för en och samma person. Vi är absolut inte emot tanken men ser den som en svår nöt att knäcka.

Kansliet skulle kunna vara till stor hjälp i vår lilla sektion men då bemanningen är som den är är det lättare att sköta allt med våra egna. Vi hoppas dock att vi kan återfå fullt tillträde till kansliet igen då vi numera får vår post dit. Nu är det mycket krångel då öppettider och ledigt från egna arbeten sällan stämmer. Denna förtroendefråga borde kunna lösas på annat sätt än genom utelåsning.

Bångs och gemensamma aktiviteter där är för oss svårt då ”trafikreglerna” utestänger oss och vår verksamhet därifrån. Fartbegränsningen om fem knop gör att vi inte kan dra vattenskidåkare där. Detta tillsammans med säkerheten med skidåkare i vattnet och all trafik genom Bångs gör att vi som sagt inte känner att vi kan vara där och åka. Tanken på ett vattensportcenter är lockande om det kan bidra till att idrottstanken än en gång blir den centrala i sällskapet. Framförallt måste Bångs åter bli det ansikte utåt som det en gång var tänkt att bli (?). Alla sådana utbyggnadstankar måste dock noga gås igenom och innan byggstart vara färdigfinansierade. Gymet till exempel skulle kunna slopas och SSS hjälper till med någon form av överenskommelse med Jernvallen eller Parkbadet om rabatterad tillgång till någon av deras gym. Stengolvet är väl inte heller helt lämpligt för en styrketräningslokal. Annars måste Bångs göras mera tillgängligt för alla, menar nu kanske inte alla utrymmen men någonstans måste alla medlemmar kunna träffas och utbyta erfarenheter.

Arbetsplikt för medlemmar borde kunna vara en sätt att knyta till sig fler aktiva, det finns trots allt många medlemmar som vill vara med och hjälpa till. Om man nu inte vill gå vakt så borde det finnas alternativ.